Om Ölandssnipan

Om Ölandssnipan

STOCKBÅT – VIKINGASKEPP – ÖLANDSSNIPA


Ölandssnipan är en nordisk allmogebåt. ”Den kanske vackraste fiskebåtstyp som står att finna vid svensk kust” som Nils J Nilsson beskriver den i Kalmar läns fornminnesförenings årsskrift 1953. Ölanssnipan är byggd på samma sätt som vikingaskeppen. Klinkbyggd med breda bord och med skarpa för- och akterskepp. Det är en båttyp som troligen härstammar ända från stenåldersfolkens stockbåtar. Det började sannolikt med en stock som så småningom fick skvättbord. Dessa blev fler och fler samtidigt som själva stocken förvandlades till kölstock. Kölen på dagens Ölandssnipor är således resterna av stenåldersfolkens stockbåtar! 

HON SEGLAR BRA!


Varje allmogebåt är byggd för att passa sina vatten. Ölandssnipan är kraftigt byggd för att passa Ölands speciella sjö. Hon seglar bra. Kryssar fint och har förvånansvärt liten avdrift, trots det ringa djupgåendet, men tack vare den långa kölen. Det vill till hård segling och hög sjö innan hon släpper in Östersjön över relingen.

ANVÄNDNINGSOMRÅDE


Ölandssniporna användes till både fiske och transporter. Vanligast var 17-fots-båtarna med ett sprisegel och fock. De större båtarna, som kunde vara över 30 fot, kunde ha både två och tre sprisegel plus fock. De stora båtarna användes bl.a. till att frakta posten mellan Öland och Gotland under 1600-talet och så långt fram som till 1800-talet. Varutransporter till fastlandet, ända till den kungliga huvudstaden, skedde också med Ölandssnipor.
Efter storlek benämns båtarna; lillbåten på 16-17 fot, grundbåten på 18-21 fot och färdesbåten som mätte 25-30 fot.

NORDÖLÄNDSK BÅTTYP


Alla fynd av gamla Ölandssnipor är gjorda på norra Öland. Det tyder på att den tvestävade båttypen på södra Öland konkurrerades ut av plattgattade effektivare fiskebåtar. Men nordölänningen är envis och hållit sig till sin ”båt”, Ölandssnipan. Tack vare det har den vackra Ölandssnipan kunnat bevaras ända in i våra dagar.